Undersköna fantastiska fredag
En dag som ser ut att bli bra! Full fart på jobbet och framförallt innebär fredag idag att det är lördag imorgon (och plötsligt får jag den där låten av hon, Rebecca Black??, på hjärnan). Och på lördagar ringer inte väckarklockan kvart i fem!
Andra bra saker är att det var morgonsol och jag hann med bussen trots att jag gick hemifrån samtidigt som bussen skulle avgå, tur att vi bor nära hållplatsen och att jag hade spring i benen...
Enda smolken idag är att vi inte fått någon tidning. Jag trampar säkert på tår nu men jag undrar ibland om en del tidningsbud är analfabeter. För ett par år sedan försökte jag i tre månader att få SvD i lådan, fast då hävdade visst att han under dessa tre månader aldrig hittade mitt inkast, märkt med landets näst vanligaste efternamn och den enda i porten öht med det namnet. Rätt imponerande att konsekvent missa det, varje dag i de tre månader jag orkade bråka om att få min morgontidning. Sedan bar jag dem fara och flyga, vilket jag förvisso bad DN att göra också, efter att de ringt mig ett par gånger om dagen varje dag ett par veckor och försöka sälja på mig en prenumeration jag då inte ville ha. Slutade först efter att jag mailat någon som var ansvarig för den avdelningen och hotat med en polisanmälan för telefontrakasserier. Nog om detta för idag, om ett par minuter kan jag ringa och felanmäla dagens uteblivna tidning i alla fall.
Andra bra saker är att det var morgonsol och jag hann med bussen trots att jag gick hemifrån samtidigt som bussen skulle avgå, tur att vi bor nära hållplatsen och att jag hade spring i benen...
Enda smolken idag är att vi inte fått någon tidning. Jag trampar säkert på tår nu men jag undrar ibland om en del tidningsbud är analfabeter. För ett par år sedan försökte jag i tre månader att få SvD i lådan, fast då hävdade visst att han under dessa tre månader aldrig hittade mitt inkast, märkt med landets näst vanligaste efternamn och den enda i porten öht med det namnet. Rätt imponerande att konsekvent missa det, varje dag i de tre månader jag orkade bråka om att få min morgontidning. Sedan bar jag dem fara och flyga, vilket jag förvisso bad DN att göra också, efter att de ringt mig ett par gånger om dagen varje dag ett par veckor och försöka sälja på mig en prenumeration jag då inte ville ha. Slutade först efter att jag mailat någon som var ansvarig för den avdelningen och hotat med en polisanmälan för telefontrakasserier. Nog om detta för idag, om ett par minuter kan jag ringa och felanmäla dagens uteblivna tidning i alla fall.
Kommentarer
Trackback