Det dåliga samvetet
Jag har bekanta som är jättebra på att göra album, som har fullständigt ifyllda "Min första bok" till inte bara första barnet utan även andra.. Själv hade jag goda ambitioner när dottern var under tillverkning (i magen alltså), köpte en bok, började fylla i.. Och sedan tror jag luften gick ur mig. Men nu har jag faktiskt kommit igång, inte med någon bok utan kör med lösa ark där jag skriver upp de vanligaste orden hon använder sig av (och hur hon uttalar dem, roligt att kunna följa den språkliga utvecklingen månad för månad), vad hon hittar på för hyss, favoritmat, vad hon leker med osv, sådant som aldrig ens skulle rymmas i en bok! Det ser lite kluddigt ut men huvudsaken är ju att jag över huvud taget gör det. Nästa steg är att faktiskt göra ett fotoalbum (vilket var planen under semestern, men tiden försvann visst iväg på annat), där jag får ha Skrotmamman som god förebild... :)
Imorgon är det 18-månaderskontroll, första besöket på BVC i Tullinge och en sköterska som presenterade sig med sitt smeknamn. Är alltid lite nervös inför dessa kontroller, fastän jag vet att dottern är tidig i såväl tal som motoriskt så känns det som om man ska granskas ner till sömmar och atomer och i första hand finna fel istället för att uppmärksamma det som är positivt. Som när dottern matvägrade en vecka innan sin ettårsdag och vi nämnde att "hon drack i alla fall mjölk under den där veckan" och vi fick hör att barn absolut inte ska dricka mjölk, för det hämmar upptaget av järn. Vilket såklart inte var någon nyhet. Men hallå, om mjölk var det enda hon accepterade i mat- och dryckesväg under EN vecka, är det då inte bättre att ge barnet mjölk istället för att svälta henne..?
Kommentarer
Trackback
