enkoppkaffetilltack

För mig känns det som den 13:e. Gårdagens tvätt hade inte torkat, jag blir sen och kommer med ett senare tåg än vanligt, när vi rullar iväg från stationen ringer en panikslagen make. Jag har åkt iväg med nycklarna till förrådet där vagnen står, som dottern sover i på förskolan. Bara att hoppa av och ta nästa tåg tillbaka, hämta vagnen och sedan åka med maken tillbaka till Tullinge. Det enda som hittills talar mot min teori om att det egentligen är den 13:e är att jag faktiskt lyckades klämma in bilen på infartsparkeringen och hann med tåget, 45 minuter senare än vad jag önskat när jag klev upp imorse... Nu kan väl dagen bara bli bättre?