Då håller vi tummarna nu då...
Magen är fortfarande i olag, men jag hoppas få sova i natt och kunna jobba imorgon. Har druckit en del blåbärssoppa, så det ger kanske med sig. Effektiv bantningskur, -900 gram under dagen. Jippie...
Jag har nog ätit något galet, då brukar magen slå bakut. Så det bör vara övergående men som värst har det tagit en vecka att bli kry.
Tack Martina för kommentaren till förra inlägget, och nej, jag smittar inte, för då skulle nog både maken och dottern vara dåliga redan.
Och angående Altman (som Annelie skrivit en kommentar om) så fick hon ju reda på makens död först i detta avsnitt, ser framför mig ett sammanbrott, kanske till och med troligt att hon kör sin sista säsong. Det här är ett tecken på att jag borde ägna mig åt något vettigare, inte analysera sönder triviala tv-serier. MEN, jag kommer nog tacka nej till utbildningsplatsen jag erbjudits, så det blir nog inga jättetunga ämnen närmsta tiden heller!
Och Janne, har funderat till och från på tv i sovrummet och vi har nog kommit fram till att det är dumt. Vill man se något finns ju telefonen, för en del saker iaf. Man sover bättre utan sovrums-tv. Vi får väl slåss om tv:n när det känns viktigt nog... :)
Godnatt nu alla fina och håll tummar och tår för mig och stackars magen!
