enkoppkaffetilltack

Ett sista gnällinlägg denna helg. Helgen som skulle bestå av städ och pyssel, inte snorpapper i drivor och en hals som driver mig till vansinne. Jag sitter och häller i mig skållhett te med honung för att tillfälligt försöka lindra, ack så brännande men skönt på samma gång. Nu bävar jag för natten, jag har vaknat av andnöd och mina egna snarkningar och andra konstiga ljud från näsa och svalg de senaste nätterna. Jag har överskridit rekommenderad dos av Otrivin comp samt kombinerat den med koksaltspray. Jag har skavsår kring näsan av snytandet. Och jag låter som om jag halsat whiskey och rökt non-stop senaste 20 åren. Tryck över bihålorna och huvudvärk. Men ändå inte den där riktiga sjukdomskänslan, och ingen feber alls. På tok för krasslig för att känna mig frisk men inte heller nog sjuk för att hålla mig hemma från jobbet. Nästan så att jag önskar att det skulle bryta ut på riktigt, så att jag kunde se ett slut på eländet också. Nu känns det bara som något ondskefullt är på väg att hända hela tiden. Huvaligen.