Lugnaste veckan på mycket länge
Det har inte hänt så mycket den senaste veckan. Ett besök hos barnmorskan, alla värden bra och blodtrycket normalt igen efter att ha varit lite högt förra gången jag var där. Har påbörjat bebisbaket (det sista som lämnar en är hoppet, förra gången var intresset tyvärr mycket svalt för att komma och hälsa på då vi kommit hem med dottern, men de tappra själar som faktiskt kommer på besök den här gången ska bjudas på kruskalas!), sortering av familjens onödiga/överflödiga saker och framförallt har jag vilat.
Maken jobbar ju fortfarande så vi är ensamma hemma om dagarna, blir rätt stillsamma aktiviteter, dottern cyklar, leker i sandlådan eller så kör vi något inne, spelar kort, ser på film, läser böcker eller bara myser. Och så har jag ju haft hjälp vid kakbaket.
Idag har det varit strålande sol men blåsigt, perfekt kombo för mig som egentligen inte orkar vara ute i värmen (veckans rekord i solgasset på framsidan är 44 grader, då stänger man bara dörren och sätter sig i skuggan på baksidan...). Jag och dottern, och sedermera även maken, gick upp till den andra förskolan och hängde. Jag med en bok och dottern i klätterställningarna. Sedan blev det en blåsig men skön promenad på flygfältet, är så innerligt tacksam över att kroppen fungerar så bra den här graviditeten att jag kan vara ute och röra på mig! Under veckan har mina fötter antagit enorma proportioner, mina nya skor har varit för små trots att de är två storlekar större än vanligt, idag ser de faktiskt nästan ut som vanligt. Lite svalka samt att jag varit noga med att fylla på med vätska har nog gjort sitt, men lite lite tröttsamt är det ju att springa på toa 4-5 gånger under en natt...
En vecka kvar till beräknat nedsläpp, fortfarande fullt ös i magen, är nog en bråkis den här med. Blir lätt trött, ryggen och fogarna klarar inte av hur mycket som helst men annars känns det rätt lugnt. Vid barnmorskebesöket pratade vi förlossning, och att jag så länge jag och bebisen mår bra inte vill bli igångsatt eller utsatt för någon hinnsvepning. Och att jag önskar att det inte blir pannkaka av det hela den här gången, inga rosaskimrande förväntningar med andra ord. Bara det går BRA och att jag kommer hem med en frisk levande unge. Rätt basalt...
Nä. Om man skulle ta och slänga ihop en kakdeg eller så? Min nya darling i köket är för övrigt en ny elvisp från Bosch som var otroligt snabb! Lycka är att vispa en skål med grädde till våfflorna på drygt en minut istället för fem-tio (en av visparna på min gamla maskin gav upp, och det tar väldigt mycket längre tid att vispa vad som helst med bara en visp, och modellens vispar gick inte längre att få tag i).
