Det där svåra
Jag ser inte fram emot att lämna över ansvaret för mina patienter till någon annan. Kontrollfreak som jag är. Jag har ju precis fått pli på de värsta placktrollen, fått in de flesta i en rutin att gå 2-4 gånger om året och lärt känna deras ovanor, laster och bortförklaringar. Vi har ett flyt helt enkelt.
Men jag kan inte släpa med mig Kresselhos till jobbet, försökte ju ha med mig dottern när hon var liten och det fungerar inte. Så jag får ta mitt halvår-år hemma och sedan skola in dem igen, om det inte är så att vi får tag i en fenomenal vikarie som tänker som mig. Hade en tänkbar kandidat, som jag inte pratat med på omkring ett år, men så visade det sig att hon ska ha barn månaden innan mig! Så letandet får vidare...
Kommentarer
Trackback