Nära döden-upplevelse nästan
Jag är fruktansvärt fruktansvärt otränad, så otränad att jag skämdes lite på kvällens cirkelpass och ett tag önskade jag att det gick att smita undan... Men så kom jag på att jag faktiskt gör det här gör mig själv, för att JAG ska må bättre. I slutändan åtminstone, för ikväll kändes deg som om jag skulle döööö en smula. Jag tog faktiskt i så att jag har ont i tänderna, sist jag gjorde det var på förlossningen då Ingrid skulle ut...
Trodde ett tag att jag skulle behöva ställa in dock, för banditen har visst bestämt sig för att fast föda är hennes grej. EN gång sedan imorse har jag lyckats amma henne, och vid middagstid var vänster bröst som en hård boll och mjölkstockningen kändes inte särskilt avlägsen... Lyckan var stor då jag fick låna en bröstpump av mammakompisen i huset bredvid, fick ur mig ungefär 1,5 dl som Mikael sedan kunde mata Märta med när jag var iväg på passet. Det här är väl början på slutet av amningen, dags att göra mer mat (till middag blev det fisk&potatis och en hallon&äpple-puré efteråt) så att jag inte står handfallen närmsta tiden.
Nu blir det duschen och sedan fortsätta dö lite i soffan innan jag tar min bandit (som sover i selen på pappas mage) och lägger mig!
45 minuter efter passet, nu börjar det högröda lägga sig... #intesåsnyggmenkämparändå
Kommentarer
Trackback
