enkoppkaffetilltack

När allt annat känns så bra (undantaget näsan) så dyker ett annat gammalt spöke upp och visar sitt fula tryne.

Bara att bita ihop! Och apropå bita ihop så sover jag så mycket bättre med min bettskena och ändå glömmer jag den flera gånger i veckan. Det är ju himla dumt, för ju tröttare jag är desto mer disträ blir jag också. En ond spiral.

Snart är det mars, gudomligt underbart att ha soliga dagar att se fram emot, och om en månad är det dags för en jämtlandsturné. Längtar efter slappa dagar i en snödriva och glassa med lite kaffe på termos, fylla på D-vitaminförråden!

Svullna och sköra slemhinnor utgör en genomusel kombo till min förkylning. Att jag får sårskorpor i näsan gör inte saken det minsta bättre, eller att jag måste snyta mig hela tiden och att till och med de mjuka fina vita pappersnäsdukarna börjar kännas som om jag försöker åtgärda snorproblemet med multiåtervunnen ägglartongsskrovligt snorpapper.

Kan vi inte helt sonika säga NEJ till snor. Lite som att det inte är ok med rasism, våld mot kvinnor och passiv rökning..?

Så infann sig fredagen även denna vecka. Traditionsenligt somnade jag och dottern i soffan.

Har ont i näsan. Jätteont. Och om jag håller för näsan och munnen och blåser så visslar det ur mina öron. Känns som en kombinerad öroninflammation och bihåleinflammation, och som om någon gett mig en rejäl snyting. Skönast idag var att snyta sig med de sköna mjuka gasvävstorken vi har på jobbet.

Helgen får gå i vilandets tecken, och städandets, för eftersom maken var hemma igår fick jag inte så mycket gjort. Istället gymmade jag lite innan jag kilade iväg och hämtade dottern, och skrev ett mail som jag inte trodde skulle bli besvarat. Vad det handlade om ska jag berätta en annan dag...

Nu blir det sova på riktigt! God natt!

Full fart på förmiddagen och administration hela eftermiddagen, gick miste om min lunchdejt med S, fast mer synd om henne som gick miste om lunchen helt och hållet!

Imorgon är det min härliga hemmafrudag, då ska jag försöka städa ikapp och gå igenom dotterns alla urvuxna kläder. Sjukt spännande planer va? ;)

Nu ska jag sätta mig och surfa LCHF-recept på tortillabröd, för maken är tacosugen och jag tycker det är lite trist att äta utan bröd. Alternativt köper jag ett salladshuvud. Men mest nyfiken är jag på vad han ska ha "ett par citroner och några grapefrukter" till...

Ja vad kan det vara? Jo en god kaka till kaffet! Är väl ingen konst säger ni. Men nä, så enkelt är det inte när man går på "tvångs-LCHF".

Dock löste jag det idag, grundreceptet är en klassisk kladdkaka med visa modifikation.

2 ägg
3 dl stevia
2 dl mandelmjöl
2 msk pofiber
1 tsk vaniljsocker (kan uteslutas)
2 tsk bakpulver
ca 1/2 mått kaffepulver
4-5 msk kakao
100 g smält smör
ca 3/4 dl grädde

Börja med att vispa ihop ägg och stevia, blanda sedan i de torra ingredienserna, smält smör och grädde. Smörj en form (helst med löstagbar kant) och använd riven kokos istället för ströbröd, sätt in i ugnen på 200 grader i ca 15 minuter. Servera med vispad grädde!

Vill man ha en kletigare kaka (den här får konsistens som sockerkaka) kan man nog prova sig fram med mer smör eller mindre pofiber.

Det var så himla dumt av mig att dricka en redig kopp kaffe halv åtta på kvällen. Men det kändes så tomt, alla andra åt (Ullas smörgåstårta och moccarutorna jag bakat) och jag som LCHF:ar kände mig lite utanför, lite som att gå på mingel utan champagneglas i handen.

Och ja, jag går sällan på mingel, men då vill jag ha något bubbligt. Sådetså.

Ny vecka väntar, utan några större utsvävningar. Ser fram emot hemmafrudagen så att jag får lite gjort här hemma, om ingen ringer och vill ha mig då vill säga...