Så seg
Varje gång jag tagit åksjuketabletter på sistone har jag varit utslagen även dygnet efteråt. Idag blev det därför inga stordåd uträttade, tog lite hand om högarna med ren tvätt, strök lite, men annars har jag nästan bara suttit i soffan och sett på serier. Märta har somnat i min famn två gånger under dagen, vilket också gjort att jag inte fått något gjort.
Imorgon bör jag vara som folk igen, då har jag lite att göra, några telefonsamtal att ringa, ett besök på BVC och så ska jag ta itu med bokningen av nästa resa till Jämtland. Det lutar åt tåg även denna gång, för det är halva kostnaden mot att ta bilen, och så slipper jag köra i vinterväglag. En andra resa gör att ta avsked, nu något lättare, nu vet jag ju att hon fått ro. Men jag känner mig ledsen hela tiden, saknar henne så.
Snabbvisit i fjällen
Idag tog vi oss en tur upp till Gräftåvallen, som sardiner i sin ask satt vi ihopklämda i bilen, men utan stora mängder packning som tur var. Vi nöjde oss med en dagstur, åt lite korv, drack kaffe, njöt av värmen från kaminen och bara tog det lugnt.
För min och barnens del blir det ju en resa till Jämtland snart igen, för mormors begravning och då kommer vi nog stanna veckan ut. Försöka hinna med lite skidåkning, idag var det dels lite för kallt och sedan kom vi iväg lite sent.
Känns lite som om vi bara åker hem och vänder, men det ska hinnas med BVC-besök, Ingrids födelsedagsfirande, barnkalas, Mikaels resa till Bryssel och lite annat smått och gott. Snön har fallit även i Stockholm och kanske får vi tillfälle att testa våra nya skidutrustningar, och med lite tur är flygfältet plogat i vinter så att man kan gå promenader där. Och jag hade tänkt börja gå på svettispassen i Rikstenhallen på onsdagarna, skönt att det är så nära!
Det var elva grader inomhus när vi kom till stugan, då slänger man ogärna av sig ytterkläderna med en gång...
Vintertid
Idag har Ingrid fått rasa av sig lite ute i snön. Vi skruvade ihop den nya snowracern och åkte i slänterna här på gården. Och så har vi skottat, bitvis var snön rätt tung eftersom det har smält och frusit på omvartannat. Nu sitter vi med röda rosor på kinderna (-11 grader ute) och fikar en stund framför Barnkanalen medan Märta sover kvar som en liten ombonad kåldolme ute i vagnen.
Ingrid ute på åkern. Åka ner - kommendera sin mor att dra upp snowracern...
Små kalla fingrar får nya varma vantar av mormor!
Snölek med mormor ute på åkern!
Som om allt var som vanligt
Jag och mamma åkte med barnen till morfar, vi fikade. Hela tiden kändes det som om mormor vilken sekund som helst skulle komma in, fråga om kaffet var för svagt, eller om hon skulle lägga upp mer på kakfatet. Men det förblev tyst.
Innan vi åkte därifrån gick jag in i hennes rum och snusade i mig lukten av mormor. Som någon tvål, och sköljmedel... Mormor luktade alltid så rent, som om hon sekunden innan just hade tvålat in sig.
Hemma gick vi igenom lite dikter och förslag på minnesord till dödsannonsen, och jag undrar vad hon själv skulle gilla, något utan så mycket krusiduller, något enkelt men innerligt. Något varmt och kärleksfullt utan att brodera ut det för mycket. Och utan prat om Gud, jag minns en jul gör rätt många år sedan när min morbror fick ett infall att högläsa julevangeliet och hon svarade "Men vi har väl aldrig varit religiösa i den här familjen!".
Nu väntar planering av begravning, för mamma, min moster och morfar. Och en resa hem för min del om några dagar, till en vardag då jag inte längre har mormor att ringa och småprata med. Det känns väldigt konstigt, och kommer ta ett tag innan det sjunker in på riktigt.
En sista suck
Igår hämtade pappa oss vid Östersunds tågstation och vi åkte direkt upp till mormor på sjukhuset. Vi sa hej, hon uppfattade att jag och barnen kommit dit men inte så mycket mer. Ingrid fick följa med pappa på jobbet medan jag och Märta var kvar på sjukhuset ett par timmar. Hon hade så ont. När vi åkte därifrån sov hon, och vaknade sedan aldrig riktigt till igen. Min morbror och moster vakade vid hennes sida och strax innan halv tre inatt tog hon sitt sista andetag. Vi är i sorg men samtidigt lättade över att hennes kropp fått ro från de fruktansvärda smärtor hon fick utstå sista tiden. Ännu en underbar människa har förlorat mot cancern.
Ingen borde behöva sluta sitt liv såhär. Tack fina mormor för allt.
Stilla natt
Jag har gråtit till och från hela dagen, under mammapromenaden, då jag mötte en annan mammakompis vid hämtningen av Ingrid. Och sedan inne på förskolan, och fick förklara mig för dottern som undrade varför hennes mamma var så ledsen. Hon är så fin, och så lillgammal. "Jag älskar gammelmormor, jag vill inte att hon ska dö!" sa hon, och grät.
Det blir en tung resa upp.
Såhär vill jag minnas henne. Vid köksbordet, med sitt senaste barnbarnsbarn, min lilla Märta. Jag är glad att mina barn hunnit träffa henne, mormor.
När det inte riktigt blir som man tänkt det
Idag hade jag planerat att del ut Ingrids kalasinbjudningar, efter att ha hittat söta kort på Ikea. Men det får vänta. Med stor sorg i hjärtat åker vi upp till Jämtland för att ta avsked, och jag hoppas att lilla älskade mormor klarar ett dygn till. Jag säger som Mattis om Skallepär; hon fattas mig. Så oerhört mycket.
Sova samma säng...
Jag har aldrig förstått dem som vill sova med sina barn tills de är i skolåldern. Det är trångt, varmt, man blir petad i ögonen med små sylvassa naglar, väcks miljoner gånger för att hämta vatten, dra upp täcket som nästan hamnat nere på golvet, den stora kan börja hojta att hon vill ha en macka vid fyratiden. Till detta de vanliga avbrotten för amning, och nu det senaste, en liten en som ligger och munpruttar mig i ansiktet.
Men att vakna med de här små skitungarna, det är gosigt!
Hon "pratar", drar mig i håret, biter mig i brösten och drar allting i sin närhet över sig så jag måste rädda henne från "kuddmonstret". Och sedan ler hon, stort och oemotståndligt...
Man vet att man är småbarnsförälder...
När man nästan aldrig stänger dörren helt när man går på toaletten. För vilken sekund som helst kommer den ändå slitas upp av en nästan fyraåring som tappat bort en sko till senaste Barbie-dockan eller något annat otroligt viktigt. Och då är det lika bra att vara beredd, och i bästa fall kunna lösa problemet på håll genom att sitta och gasta genom den där dörrspringan...
Idag står tvätt och plock på schemat. Berget i hallen var i höjd med Åreskutan och lavinfaran överhängande... Ändå körde jag ett par maskiner innan vi åkte från Varberg, men smutstvättskällan sinar aldrig! Ägnade mig även åt lite barnmatslagning till frukosten (okej, den lätta lunchen, ungarna vaknade först vid tio, vi är sjukt bortskämda med sömn!), kokade upp en rejäl sats havregrynsgröt med rivet äpple, som efter att Märta fått en liten portion hälls upp i iskubsformar och stoppas in i frysen. Smidigt att bara kunna ta ut 2-3 kuber och värma i micron, och det är ju sjukt mycket billigare än att köpa "babygröt" som man rör ut i vatten. Har lite olika rotfrukts- och fruktpuréer i frysen och även en omgång köttgryta, det är ju jättelätt att göra!
Och sekunderna senare dök ett Ingrid-huvud upp i dörren för att sedan höra henne gasta till maken "mamma kissar och bajsar!". Privatliv är för folk utan barn/övre medelålders med utflugna barn. Ändå är toaletten det ställe där man ändå är mest fredad i hemmet...
Gosigt
Jag har en sovande bebis på magen. En mätt sovande bebis. Själv är jag lite trött, lite hungrig och framförallt svullen som en vattenballong.
Antar att Det är aningen fördröjt, utdrivningen av all överskottsvätska i min stackars kropp. Fötter och ben är stenhårda och gör ont när jag står, går, ligger, sitter och böjer lederna.
Men jag försöker hålla igång i vilket fall. Igår gick vi på kvällspromenad på flygfältet, och jag blir allt rörligare i det vardagliga. Kliva ur sängen är fortfarande en visst projekt och jag kan inte lyfta ner tallrikar från skåpen i köket tex, men i det stora hela känns det helt ok.
Ska försöka få liv i mina stora bebisar nu (storasyster och maken), så att vi får något gjort idag. På agendan står dejt med E i Liljeholmen, hitta tofflor till maken, ringa BVC angående lillasyster och plocka lite med tvätt.
https://cdn3.cdnme.se/2632676/6-3/pic_51ff55a49606ee0b04875fc9.jpg">https://cdn2.cdnme.se/2632676/6-3/pic_51ff55a49606ee0b04875fc9.jpg" class="image">
https://cdn3.cdnme.se/2632676/6-3/pic_51ff55a49606ee7b9acaa2c3.jpg">https://cdn2.cdnme.se/2632676/6-3/pic_51ff55a49606ee7b9acaa2c3.jpg" class="image">
https://cdn3.cdnme.se/2632676/6-3/pic_51ff55a4ddf2b30f4fc5ae6c.jpg">https://cdn2.cdnme.se/2632676/6-3/pic_51ff55a4ddf2b30f4fc5ae6c.jpg" class="image">
https://cdn1.cdnme.se/2632676/6-3/pic_51ff55c7e087c357fd20c71d.jpg" class="image">
https://cdn1.cdnme.se/2632676/6-3/pic_51ff55c7ddf2b30e6dce95ca.jpg" class="image">
https://cdn3.cdnme.se/2632676/6-3/pic_51ff55c7e087c3586637eaf9.jpg" class="image">
Tröttast i stan
Sen älggrytelunch i lekparken (tur vi bor så nära att det inte blir något större projekt att ta med sig mat och tillbehör, samt i makens fall även ett glas vin) och en snabbröjning av bilen, då grannen med familj missat bussen och jag gav dem skjuts till Huddinge.
Men det är ungefär allt. Trots att jag sov drygt 9 timmar i natt och tog en tupplur mitt på dagen känner jag mig otroligt slut. Kanske också för att vi inte har några aktiviteter inplanterade och därför inte ens behöver försöka anstränga mig att verka pigg och alert.
Dottern har lärt sig rita blommor, jättefina! Så nu lever gångvägen utanför trappan farligt... :)
Resnerverna
Jag vaknade 05.45, superkissnödig och med en högerarm som var helt okontrollerbar eftersom jag legat på den. Gjorde det jag behövde och somnade sedan om en stund, vi gick trots allt inte till sängs förrän 01.30 och jag kände mig stirrig och hade svårt att komma ner i varv. Men nu ni! Om en timma beräknar jag att vi sitter i bilen och är på väg ner till Varberg. Frågan är bara om resten av familjen är med mig i den frågan, sömntutorna... Vi packade för övrigt allt utom toaprylar igår och stuvade in sakerna i bilen. OCH, hör och häpna, har fortfarande ett städat hem. Det här blir fint att komma hem till, bara snuttegrisarna klivit upp så ska jag bädda sängarna också, bara för att lyxa till det ännu mer... :)
En hemlis?
Dottern satt till frukosten och tjatade om att hon ville se Prometheus (hon såg en bild i dagens DN) och hävdade bestämt att hennes morbror var med i filmen. Vet hon något vi andra inte vet, och är det därför han är så svår att få tag i på Skype? Upptagen med filminspelning?
Idag tvättas de sista maskinerna innan avresan imorgon bitti till Varberg, ska hinna med parkhäng också med M från ÖF-tiden! Hemmet är I ORDNING, maken skrattade åt min naiva dröm att komma hem till ett städat hem efter semestern, som om vi skulle kunna hålla fint här i två dygn. Jag ska göra mitt yttersta för att motbevisa honom, det är ju sjukt höga vuxenpoäng på att ha det städat hela tiden...
Underbar morgon!
Äter frukost ute med fina dottern, gassande sol på framsidan, det här är bland det bästa med semester...
Sömnlös...
Hade precis somnat till när jag väcks av att maken är inne hos dottern, som panikgråter. Hon har kräkts i sängen och är klädd i spya, bär ut henne till badrummet och på vägen kräks hon ner mig också. Adrenalinpåslaget att försöka tvätta av sig själv och barnet utan att väcka hela Tullinge är inte att leka med, jag kan absolut inte komma till ro nu. Om fyra timmar ringer väckarklockan och jag måste in till stan för att boka om mina patienter, sedan får jag åka hem igen och lösa av maken så att han kan ta sig iväg till sitt jobb. Hoppas hon mår bättre imorgon, och får sova i natt. Mammas lilla hjärta, hon får sådan panik av att kräkas. :(
Det här längtar jag efter!
Jag var riktigt ledsen på vägen hem, kände mig lite snuvad på Gotland, samtidigt som min familj såklart går före alla jobbresor i världen. Men det kompenseras av att vi bokade en semesterresa till Kneippbyn på Gotland i juli, dottern blev alldeles till sig över att hon kommer få träffa Pippi och se Pippis hus! Det kommer dessutom bli vår första semester som inte spenderas i Varberg eller Östersund, så vi slog på stort och bokade en egen liten stuga. Familjemys!
Två sovande hjärtan
Det lilla hjärtat somnade bums efter en kvällspromenad och det stora hjärtat kapitulerade här i soffan, till ett brittiskt matlagningsprogram...
Köksdisco
Hur man avrundar ännu en ost & kex-kväll i Riksten? Man har köksdisco såklart! Dansa proppmätt och däcka i soffan sedan... :)
(musik? Robyn såklart!)
Fredagsmys
Ost & kex med världens finaste dotter! Lycka!
Myssöndag
Jag väcktes såklart av dottern kring halv åtta men idag var jag strategisk och lade mig i hennes säng på en gång, så var jag en halvnärvarande mamma under två filmer och tills dess maken tvingade mig ur dvalan vid halv elva. Fast jag hade ju varit uppe ett par gånger och fyllt på med yoghurt och bytt blöjan också. Så helt borta var jag ju inte.
När vi masat oss upp, druckit kaffe och läst tidningen tog vi oss ut i det härliga vädret. Färden gick mot Kajplatsen, ett himla trevligt kafé vid Tullingesjön, sedan promenerade vi vidare till Tumba för att handla lite mat och sedan blev det pendel och buss hem igen. Vi skrapade nog ihop åtminstone 6-7 km, borde hända oftare!
När vi kom hem vände vi nästan bara i dörren för toabesök och blöjbyte, vi behövde ut och spana på någon bänk eller avladtningsbord att ha ute på balkongen. På Rusta hade de planteringsbordet Linnea, med zinkplatta och allt, ganska precis vad vi tänkt oss, förutom att det var öppna hyllor. Men för 599 kr blev vi mer än nöjda, nu kan vi ju ha "utekök" på balkongen!
Och ja, det invigdes på en gång, då vi satt ute och åt middag, LCHF-västerbottenostpaj. Gott och soligt!
