enkoppkaffetilltack

Maken var snabb igår med att kommentera det faktum att sockerråttan i mig ätit upp hans glass (ej hela burkar, vi var tre personer som åt av dem i lördags!), vad han inte förstått är att socker är mitt knark, jag går på avvänjning igen och DÄRFÖR kan jag inte fortsätta slarva och "bara äta en liten bit sockerkaka", jag måste sluta helt, och eftersom mitt belöningssystem SKRIKER efter sitt knark så är det ytterst svårt att stå emot när det står två öppnade burkar glass i frysen. Jag är lika illa ute på socker som alkoholister är på alkohol och rökare/snusare är på tobak, fast mitt sockermissbruk drabbar bara mig (kortsiktigt sett, i långa loppet kommer jag belasta sjukvården - dvs alla skattebetalare - med diabetes, sjukdomar relaterade till övervikt osv).

Därför. DÄRFÖR. Kommer jag plåga mina gäster med LCHF-mat, för tills dess att jag åter strypt mina skrikande sockerreceptorer är det alldeles för lätt att återfalla i dåliga vanor. Eller skulle ni sätta fram ett glas vin åt en alkoholist som försöker hålla sig vit, bara för att det är fest..?

Tack Annelie för tipset om chokladmousse med hallon, det är ju en smakkombination man ej kan misslyckas med! Ska bara få till det med stevia, både konsistens och förväntad smak kan ju vara lite sisådär.

Ha nu en alldeles strålande dag allesammans, själv ska jag jobba långdag och sedan gå på föreläsning på Sophiahemmet!