T -31 dagar
Och helt plötsligt känner jag mig fruktansvärt gravid. Ryggen håller på att knäckas. Kroppen värker. Kan bero på att jag bar upp lilla fröken från bilen och varit igång lite mer än jag kanske borde under dagen. Eller så får jag väl börja packa den där BB-väskan och ha den beredd.
Trots att det här är min andra graviditet så kan jag omöjligt jämföra den med min första. Då var jag ett tjockt vrak från början till slut, hade inte en enda förvärk på grund av fysisk aktivitet (eftersom jag inte kunde göra något som kunde uppfattas som det minsta ansträngande pga foglossningen, som i sig var ansträngande men på ett helt annat sätt).
Om en vecka har jag semester. Nu börjar jag inse hur välbehövligt det är. Med 31 dagar kvar till beräknad förlossning. Och ändå kan jag inte låta bli att snegla mot joggingspåret som löper parallellt med vägen mot Tullinge och tänka att det vore fint med en rejäl promenad i kuperad terräng. Ibland förstår jag inte riktigt hur det är kopplat i hjärnan på mig själv...
