När det inte riktigt blir som man tänkt det

Idag hade jag planerat att del ut Ingrids kalasinbjudningar, efter att ha hittat söta kort på Ikea. Men det får vänta. Med stor sorg i hjärtat åker vi upp till Jämtland för att ta avsked, och jag hoppas att lilla älskade mormor klarar ett dygn till. Jag säger som Mattis om Skallepär; hon fattas mig. Så oerhört mycket.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0